Andreas

Stjärnfall med smaklösa droppar, faller längs min kritvita kind.
Dom är gröna av kärlek och bara växer och växer. Ibland faller man i näringsbrist till sina nära, ibland räcker inte tomrummen till, för att fyllas på av mina starka minuter.

Har frenetiska dagar, bommulsmjuka kvällar och bristfulla nätter.

Vill äta mina sargade drag, och skölja ner dem med tvåsamhet.

Har jag tid att ägna mig mer av min bristfulla vara till dig?
Skulle vilja kalla mig för ett smaklöst recept. Där huvudingridiensen saknas stort.

Tid